Antibiotikabehandling är ofta en central del av behandling vid PCD. Antibiotika används mot infektioner för att minska eller eliminera antalet bakterier i luftvägarna.
Det finns många olika sorters antibiotika och flera sätt att få antibiotika: via tabletter som tas genom munnen, genom inhalation direkt i luftvägarna eller som intravenös behandling.
Val av antibiotika och behandlingslängd beslutas i samråd med ansvarig läkare, beroende på individuell sjukdomsbild och bakteriens specifika egenskaper.
Inhalationsantibiotika
Inhalationsantibiotika administreras direkt till luftvägarna, antingen med hjälp av särskilt utformade inhalatorer som är avsedda för ett specifikt läkemedel eller genom användning av en nebulisator.
Här ser du ett exempel på antibiotikapulver som utspädes med natriumklorid och inhaleras med hjälp av en nebulisator.
Nedan ser du exempel på antibiotika för inhalation samt medföljande inhalatorer som används tillsammans med dem.
Intravenös antibiotikabehandling
Intravenös antibiotikabehandling administreras direkt i blodet. Behandlingen kan ges på sjukhus, men många med PCD instrueras i att sköta behandlingen själva i hemmet.
Nedan ser du exempel på behållare för intravenös antibiotika vid hemmabehandling.
Vid intravenös antibiotikabehandling kan en perifer venkateter (PVK) sättas in under behandlingstiden, ofta i underarmen eller handryggen. Andra använder picc-line i armen. För att underlätta vid täta och återkommande intravenösa behandlingar har en del personer med PCD också en port-a-cath inopererad i bröstet.
Nedan ser du exempel på nålar som placeras i en port-a-cath vid intravenös antibiotikabehandling. Sjukvårdspersonal sätter fast dessa nålar och byter dem vid behov eller enligt individuell vårdplanering.
Nedan ser du exempel på produkter som kan vara nödvändiga vid intravenös behandling i hemmet; natriumklorid, sprutor samt desinfekterande våtservetter. OBS! Behandlingsrutiner varierar, och de instruktioner och produkter som ordinerats av din eller ditt barns vårdgivare gäller.
I texten nedan beskriver en person med PCD hur hen använder intravenös antibiotika hemma. Det som beskrivs är individuellt anpassat utifrån personens samlade sjukdomsbild och ska inte uppfattas som generella behandlingsrutiner för alla.
Så här gör jag när jag medicinerar antibiotika intravenöst i min hemmamiljö
Mina antibiotikakurer brukar vara 10 eller 14 fjorton dagar.
Den första dagen går jag till min mottagning där sjuksköterskan sätter nålen i min subkutana venport, även kallad SVP eller port-a-cath. Jag får den första eller de två första doserna antibiotika på mottagningen. Detta för att vårdpersonalen skall ha mig under uppsikt för att stävja en eventuell allergisk reaktion.
Vid hemgången får jag med mig antibiotika för cirka fyra dagar. Därefter åker jag till mitt sjukhus och hämtar antibiotika 2-5 gånger under en behandlingsperiod.
Antibiotikan, som är en blandning av antibiotika och natriumklorid, finns i en så kallad elastomerisk infusionspump.
Pumpen skjutsar in antibiotikan under en viss period. Detta kallas att man får infusion.
Jag tar antibiotikan tre gånger per dygn, alltså var åttonde timme.
Om man får antibiotikan Nebcina, som är detsamma som Tobramycin, måste man göra ett koncentrationsprov efter tredje dosen. Provet gör man för att kontrollera man får rätt koncentration av antibiotika i blodet.
Antibiotikan skall alltid förvaras i kylskåp och skall tas ut 4 – 6 timmar före en infusion. Hur länge ett antibiotikum kan vara i rumstemperatur beror på typen av antibiotika. Man kan även ta ut den direkt innan infusionen, vilket jag oftast gör.
Mellan infusioner av antibiotikan injicerar jag 5 ml natriumklorid och efter avslutad infusion av antibiotikan injicerar jag 15 ml.
Efter avslutad infusion sätter jag på en plastplupp som är indränkt med klorhexidin. Plastpluppen skyddar infarten och håller den bakteriefri. Jag behöver alltså inte tvätta infarten med klorhexidin före och efter infusionen som jag gjorde tidigare.
När antibiotikakuren är klar, som är efter 10 eller 14 dagar, injicerar jag 20 ml natriumklorid, går till min mottagning där sjuksköterskan injicerar lite heparin samt drar nålen.
(Elastomeric (elastomer på svenska) är en engelsk term som beskriver material med gummiliknande egenskaper. Det syftar på material (polymerer) som är mycket töjbara, flexibla och som kan återgå till sin ursprungliga form efter att de har sträckts ut eller utsatts för tryck). Se https://www.baxter.se/sv/halso-och-sjukvardspersonal/sjukhusvard/barbara-elastomeriska-infusionspumpar